Verksamhetsberättelse

Snäckans Montessoriförskola 


Snäckans Montessoriförskolas verksamhetsberättelse 2020


Sammanställt av rektor ; Anja Lundh 

Snäckansången - vår dagliga samlingssång

" Hejsan , godmorgon så kul att vi är här

på Snäckan vi leker, pysslar och lär

en massa roliga saker som läsa och skriva och räkna lite grann

Måndagar går vi ut i vår natur

Tisdagar är det gymnastikens tur

Onsdag och torsdag då är det arbetsstund

Sist kommer fredagen då tar vi det lugnt, sist kommer fredan' då tar vi det lugnt"

Verksamhetsbeskrivning

Snäckans Montessoriförskola är en montessoriinspirerad förskola som förankrar sitt lärande i läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.19) samt skollagen och barnkonventionen. Verksamheten ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran, undervisning, utveckling och lärande bildar en helhet. Vår syn på barn är att de är kompetenta, tänkande och unika människor med ett eget värde. Vi sätter pedagogernas förhållningssätt gentemot barn i fokus för att ge barnen möjlighet att växa. För oss innebär det att utgå från varje barns behov, visa respekt för alla barn och att möta dem i sin utveckling och sin förståelse av omvärlden.
Barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande i förskolans verksamhet och dess innehåll. På Snäckan ser vi tydliga och positiva resultat hos barnen och pedagogerna av att följa struktur och ordning, enligt montessoripedagogiken. Snäckansången sjungs varje dag och är barnens hjälpmedel att få en inblick under morgonsamlingen vilken dag det är och vilka aktiviteter och Läroplansmål som berörs utifrån veckoschemat.

Organisation

Snäckans Montessoriförskola ligger i centrala Limhamn och tillhör området Väster i Malmö stad. Vårt upptagningsområde är i huvudsak Limhamn. Förskolan drivs i privat regi i form av ett föräldrakooperativ, ekonomisk förening och tillämpar Malmö stads regler.

Vårdnadshavarna sitter i styrelse under en period på två år. I övrigt hjälper vårdnadshavarna till i form av att ingå i olika grupper. Den pedagogiska verksamheten ansvarar rektor samt pedagogerna för och vårdnadshavarna bidrar inte med arbete i barngruppen.

Barngruppen består av 20 barn som är från 1 - 6 år. Förskolan utgår från platsgaranti baserat på syskonförtur och anmälningsdatum. Förskolan har väldigt många barn i kö.

Snäckans verksamhet bedrivs i ett hyreshus med tillgång till en stor inhägnad innergård. Både den yttre och inre miljön är pedagogiskt anpassad samt säkerhetsanpassad för verksamheten och skapar möjligheter för en pedagogisk, lärande och säker miljö.

Snäckans värdegrund

Vårt symbolspråk på Snäckan är "Hjälp mig att hjälpa mig själv". Våra ledord på förskolan är trygghet, glädje, nyfikenhet, lek och lärande. Med utgångspunkt i den trygghet som montessoripedagogikens värdegrund står för, vill vi ge barnen möjlighet att växa och utvecklas genom leken och lärandet. Pedagogerna stödjer, utmanar och stimulerar barnen. Vi uppmuntrar och stärker barnens förmåga till medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Vi strävar efter att ha en pedagogiskt inspirerande och lugn miljö som samtidigt stimulerar leken och lärandet. Vi månar om att ha ett förtroendefullt samarbete med inflytande hos föräldrarna.

Vision

På Snäckan arbetar vi med:

- att ge barnet en trygg miljö på förskolan

- att barnen ska känna sig trygga, utvecklas och ha en lustfylld tid på förskolan

- att förbereda barnet för livet genom livskunskaper

- att stödja och stärka barnets självkänsla och självständighet

- att utmana den sociala kompetensen, möta varandra med respekt, ansvar och tillit

- att skapa förutsättningar för barnet att ha goda kunskaper för livslångt lärande genom kvalitativ undervisning och utbildning.

- att skapa en förskolemiljö som ger förutsättning för barnen att stärka trygghet, självständighet, självkänsla, lärande, socialt samspel, motorik, språk, lek, kreativitet, nyfikenhet så att barnen får en grund för det livslånga lärandet

- att möta det enskilda barnets behov och utveckling

- alla barns lika värde

- att ge barnen kunskaper och färdigheter utifrån deras intresse och förmåga

- att barnen ska komma ihåg sin tid på Snäckan som trygg, rolig och utmanande

- att förskolan ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus

Veckan på Snäckan utifrån olika läroplansmål

På Snäckan ser vi tydliga och positiva resultat hos barnen och pedagogerna av att följa struktur och ordning, enligt montessoripedagogiken. I många år har veckan på Snäckan bestått av nedanstående veckostruktur.

Måndag - natur och motorikens dag. Vi undersöker vår närmiljö eller tar bussen till lekplats, skog eller en sevärdhet. I skuggan av Coronapandemin, har vi fått göra avkall på utflykter med buss. Vi har istället gått till lekplatser i vår närhet. (Utedag med utforskande av natur och miljö innebär att verksamheten stimulerar barnens utveckling i naturvetenskap, matematik, teknik, socialt samspel och kultur)

Tisdag - gymnastik, musik och rörelse dag. På grund av pandemin, har vi haft utegymnastik året runt, och inte gått till en hyrd lokal som tidigare år. (Gymnastik innebär att verksamheten stimulerar barnens motoriska utveckling, socialt samspel, språk, kultur och inflytande)

Onsdag och torsdag - Montessori arbetsstund / projektarbete. Barngruppen delas in med en ansvarig pedagog i varje grupp utifrån ålder och behov. De arbetar med olika projekt och montessorimaterial där barnens nyfikenhet och intresse tillgodoses.

Fredag - Skapande- drama - lek. Efter samlingen utgår vi från barnens önskemål och lekar. Fredagar har vi även fokus på skapande, drama och musik & dans. Fredagens aktiviteter innebär att verksamheten stimulerar barnens utveckling i språk, matematik, skapande, estetiska ämnen, socialt samspel och barns inflytande eftersom barnens egna initiativ styr dagen, med fokus på fri lek och olika kreativa aktiviteter.

Förskolans 4-5 åringar ingår i Naturuflyktsverksamhet och under höst/vårtermin åker de iväg ca 7 ggr/termin för utflykt och naturupplevelser. I och med Coronapandemin har vi fått anpassa denna verksamhet till att gå till parker, strand och liknande naturmiljöer istället för att ta bussen till andra sevärdheter. Montessoriarbetsstund innebär att verksamheten inspirerar och stimulerar barnens lärande och nyfikenhet för naturkunskap, skapande, språk, matematik, normer och värden, socialt samspel, kultur och geografi, teknik-fysik-kemi samt ett inflytande över sitt eget lärande.

Verksamhetsberättelse utifrån läroplansmålen:

  1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Snäckans Montessoriförskola arbetar utifrån Montessoripedagogiken. Det är en pedagogisk filosofi med en barnsyn som innehåller ett aktivt demokratiskt ställningstagande. Vi vill se barn som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare, värda att lyssna på. Vi arbetar med barnens trygghet, lärande och utveckling för att stärka det enskilda barnet och utveckla självständighet i tanke och handling för ett livslångt lärande. Vi ger barnen tid för att upptäcka, prova på och känna efter. I olika teman och projektarbeten gör förskolan det möjligt för barnen att utveckla kunskap och kompetenser på ett tryggt och lekfullt sätt. Trygghet och respekt skapar förutsättningar för utveckling.

  1. Normer och värden

Målsättning: "Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang" Lpfö 19

Snäckans Montessoriförskola arbetar efter 6 ledord : demokrati, människors lika värde, förståelse, samarbete, respekt och hänsyn som dagligen lyfts fram på förskolan.

  • Vi har lyft frågor om alla barns lika värde i personalgruppen och hjälpts åt att göra bättre i vardagen genom att påminna varandra när vi ser olika bemötande (exempelvis utifrån ålder osv).

  • Arbetslaget har kontinuerligt diskuterat barnkonventionen, barnsyn och likabehandlingsplan på APT och veckomöten. Detta har skett utifrån webbutbildningar och forskning.

  • Beslut som rört barnen och deras utveckling/trygghet/lärande har alltid gjorts med en barnkonsekvensanalys innan. Detta för att se om besluten gynnat barnen/barnet.

  • Pedagogerna har arbetat på ett medvetet sätt varje dag för att alla barnen ska bli sedda och har uppmuntrat barnens självständighet.

  • Uppmuntrat barnen att lösa konflikter genom att lyssna på varandra.

  • Samtalat och arbetat med allas lika värde bland annat genom att barnen får en självkänsla och trygghet i deras eget värde samt vilka rättigheter och skyldigheter de har. Men även att utbilda barnen om vilka skyldigheter vuxna och barn har mot varandra kring och hur man beter sig mot andra människor.

  • Därför har vi pedagoger arbetat integrerat mot alla ämnen i dessa frågor.

  • Gått trygghetsvandringen, som innebär att man som vuxen går runt på förskolan med ett barn och stannar upp i varje rum för att analysera hur barnet upplever rummet. Finns det platser du/ni tycker om att vara på? Finns det platser du inte trivs på? Hur upplever du gården, sinnesrummet, ateljén osv? Detta arbete ligger till grund för barnens trygghet, inflytande samt barnrond. Men även för husmodellens vidare arbete för pedagogerna i likabehandlingsplanen.

  • Böcker och material som berör normer och värden och har använts vid sagoläsning på bland annat samlingen, vilan och även varit tillgängliga för barnen.

  • Pedagogerna har dagligen skapa utrymme och forum för samtal om normer och värden med barnen ex. vid måltider, samling, arbetsstund och lekar.

  • Arbetat aktivt och medvetet om hur man visar respekt för natur, miljö och varandra.

  • Arbetat med montessorimaterialet utifrån kultur som verktyg för barnen att möta andra kulturer, lära sig om andra länder och hur det är att leva i ett annat land.

  • Förskolan har genomsyrats av ett demokratiskt arbetssätt med engagerade vuxna. Vi har utformat innehåll och pedagogiska tankar utifrån barnens behov och intressen, detta har skett under olika planeringar och reflektioner i arbetslagen.

När ska det följas upp : Januari 2021 och maj 2021

Hur ska det utvärderas: Utvärderingen kommer att göras i arbetslaget och ledas av förskollärare/rektor dokumenterat i SKA kvalitetsslingorna för VT-21 och HT-21 samt i arbetet med BRUK.

Ansvarig : Alla har haft ett ansvar att arbeta utifrån förskolans värdegrund. Rektor har ansvar för dokumentation och uppföljning.

  1. Barns inflytande

Målsättning " Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen." Lpfö98 rev 19


Handlingsplan: Barnen har fått välja rum och material fritt vid aktiviteter ute och inne. De har fått välja sånger vid sångstunden. Genom arbetsstunden, födelsedag (hur barnen får välja mellanmål när de fyller år), i samlingen när de får välja sånger och berätta utifrån sina egna intressen eller frågeställningar, i det sociala samspelet (vem man vill leka med och var) i den dagliga verksamheten (vad man ska klä på sig när man går ut, inom rimliga gränser), att barn har frihet under ansvar på förskolan och det gör att de har större inflytanden. Även vid vilan där man får välja vilket gosedjur man vill ha, napp osv.

De har fått rösta om vad de ville besöka på naturutflykterna, samt på måndagens utflyktsdagar och vad de vill lära sig på naturutflykterna (de valde träd). De har fått ge önskemål om vad de vill lära sig om i de olika världsdelarna.

När ska det följas upp : Januari 2021 och maj 2021

  1. Utveckling och lärande

Målsättning: "Förskolan ska stimulera varje barns utveckling och lärande. Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska." Lpfö 98 rev 19

Handlingsplan: Förskolan arbetar utifrån ett pedagogiskt årshjul där varje område från Läroplanen lyfts fram och synliggörs i utbildningen. Varje kvartal fokuserar förskolan på tre läroplansområde som genomsyras i hela utbildningen. Indelningen av målen säkerställer att Snäckan arbetar utifrån hela Läroplanen och kan följa upp, utvärdera och utveckla kvalitetsarbetet. Årshjulet med Läroplansmålen innebär att pedagogerna lägger extra fokus på de aktuella målen, men utesluter inte att övriga mål ska genomsyra den dagliga verksamheten.

Även Montessoripedagogiken och materialet är stöd för arbetet med barnens utveckling och lärande.

4.1 Lek och socialt samspel

Vi har haft mycket fria aktiviteter där barngruppen lärt känna varandra och Snäckans miljö med både ute- och inne-material. Vi har haft olika mindre gruppkonstellationer och övningar där det sociala samspelet tränats. Haft samtal om hur vi är mot varandra. Varit aktivt närvarande vuxna som handleder barnen i tex konflikter. Varje dag haft två samlingar där barnen tex tränar turordning, lyssna på varandra och prata inför grupp. Anpassat lekmiljön efter barnens önskemål och behov samt erbjudit barnen olika miljöer för att uppmuntra lek och socialt samspel.

4.2 Normer och värden

Vi har arbetat med barnkonventionen, samtal om hur vi är mot varandra, material och miljö. Haft Naturutflyktsverksamhet med lärande om miljö- och naturvård.

Kontinuerligt arbetat utifrån barnens inflytande och intresse genom ett demokratiskt arbetssätt.

Gått trygghetsrond för att barnen ska få uppleva att deras tankar och önskemål räknas och har betydelse för oss vuxna och miljön på förskolan


4.3 Språk och kommunikation

Genom att ha kontinuerligt ha språk i fokus vid samling varje förmiddag (där barnen har möjlighet att berätta fritt om exempelvis händelser och erfarenheter), vid matbordet, där samtalet sker på barnens initiativ och intresse, allt montessorimaterial där man visar och upprepar vad det heter och hur man gör, tillgång till böcker, både fysiska och i appen Polyglutt.

Men även i vardagen där vi kunnat uppmuntra barnen att använda olika slags pennor, skriva på sina egna sätt, skriva sitt namn osv, för att förbereda och göra dem uppmärksamma på ord, bokstäver samt kommunikation, som en del av läs- och skrivinlärning. VI har använt oss av TAKK i samlingen och vid behov.

4.4 IKT

Dokumentering genom fotografering, tyra, olika kreativa appar som är anpassade efter barnens ålder tex memory, QR-koder med tex böcker som läses upp. Barnen har fått prova på programmering genom appen scratch JR samt analog programmering med sin kompis. Delfinerna har fotograferat olika former på vår förskola och vår gård med ipad. Pedagogerna har fått i uppgift att se två avsnitt av "lärlabbet" på URplay som handlade om Digital kompetens i förskolan samt Digitala verktyg i förskolan, dels för att få en samsyn men främst som en grund till diskussioner kring hur VI använder och kan använda digitala resurser på förskolan. Vi använder ipad för pedagogiska spel, informationssökning, stöd i språket (exempelvis hur saker vi pratar om ser ut), programmering, stop motion, green screen. Vi använder oss av tvn, för att visa pedagogiska filmer, visa upp våra egengjorda filmer, foton som är tagna i verksamheten,lyssna på olika sorters musik (samisk musik exempelvis), virtuella museibesök, lyssna på barnsånger. Vi använder oss av Polyglutt (böcker) för att se och lyssna på barnböcker, även på olika språk. Titta på sin portfolie/reflektera på TYRA. Delfinerna har undersökt projektorns ljus med skuggspel osv.

4.5 Skapande; Musik och Drama

Musik: Snäckansången, sång om tex djur, instrument tex blockflöjt och små instrument, rörelse till musik, lyssna på olika slags musik tex klassisk, barnsånger, instrument på iPad samt musik från olika kulturer.


Drama: härma djur med rörelser och läte, imitera, uppmuntra till rollspel. Gjort dockteater, pratat om känslor och visat upp detta för varandra i gruppen.


Skapande: presenterat olika material i ateljen, visa hur man kan använda materialet, skapa med naturmaterial tex med kastanjer, skapat till högtider, tillverkat egen lera, arbetat med olika sorters lera. Målat, ritat och använt oss av olika pennor, saxar och papper.

4.6 Motorik

Vi har haft gymnastik en gång i veckan där vi använder bollar, rockringar, tunnel, balansbrädor, känselplattor, madrasser. Vi har sjungit rörelsesånger, haft utomhusvistelse, motorisk träning tex cykla, springa, gunga, klä på sig ytterkläder, gå i trappa, gå promenad, klättra i klätterställning, stege och åka rutschkana, gunga osv.

Barnen har använt sig av Bamses rörelsespel för att göra övningar på gymnastiken. Hajarna har även fått välja lekar som de velat leka på gymnastiken.

4.7 Naturvetenskap/Teknik

Hajarna har planterat frön de själva fick välja ut i krukor som de målat. Dessa krukor fick de ta hem. Tanken var att samverka med hemmet och följa växternas process från frö till blomma. Föräldrarna fick skicka bilder på hur plantan växt där hemma som vi tittade på gemensamt i samlingen.

Planterat popcorn, för att se vad som händer. Vad växer upp? Vi har även planterat äppelkärnor som vi planterade ut i vår pallkrage med våra örter. Vi har mycket konstruktionsmaterial på förskolan och detta har bidragit till att barnen har provat olika tekniker samt blandat dessa för att utforska tekniska konstruktioner. Hajarna har haft naturutflykter där det varit stor fokus på lärande kring naturen/träd och dess kretslopp.

4.8 Matematik

Matematiken finns med oss under hela dagen, och vi pedagoger tycker att det är viktigt att vi visar nyttan med att kunna matematik i vårt vardagliga liv, så att barnen blir nyfikna och förstår varför de behöver lära sig om matematik. Exempelvis har vi räknat frukt på samlingen och delat lika, vi har pantat flaskor och handlat för dessa pengar i affären. Vi räknar hur många barn och vuxna det är på förskolan, vi använder oss av matematiska begrepp såsom att lägga till och dra ifrån, summa, antal, större och mindre än, osv. Vi har mestadels använt oss av montessorimaterialet eftersom det är ett bra material som visar konkret för barnen om matematik.

4.9 Inflytande

Uppmärksammat barnens inflytande i samling, på vilan och vid matbordet.

Barnen har tillfrågats om de vill fotografera och spara i deras portfolio på TYRA, när de vill visa oss vuxna något de själva gjort. Genom att ge mer tid för fri lek, upplever vi pedagoger att barnens inflytande har blivit mycket större på förskolan. I arbetsstunden får barnen bestämma och rösta om vad de vill veta mer om, födelsedagar (barnen får välja mellanmål när de fyller år), i samlingen när de får välja sånger och berätta utifrån sina egna intressen eller frågeställningar, i det sociala samspelet (vem man vill leka med) i den dagliga verksamheten (vad man ska klä på sig när man går ut, inom rimliga gränser), att barn har frihet under ansvar på förskolan och det gör att de har större inflytanden.

Även vid vilan är en annan aspekt, man får välja vilket gosedjur man vill ha, napp osv.

4.10 Hållbar utveckling

Vi har försökt visa på hållbar utveckling utifrån vad vi äter och att vi inte slänger så mycket mat. Hur växter växer och vad de behöver för att kunna växa.

Genom att ha en återvinningslåda där vi slänger papper. Då kan barnen ta därifrån istället för att ta nya papper hela tiden. Att vi försöker att använda upp det vi har på förskolan istället för att köpa nytt, men även att skänka/sälja saker som vi inte behöver längre och även köpa begagnat och laga befintligt.

Vi har haft veckans smakupplevelse, som oftast är lite annorlunda smaker som barnen kanske inte äter vanligtvis hemma eller på förskolan.

Vi pedagoger har lagt upp mindre portioner till barnen så att de hellre får ta fler portioner än att slänga maten.

Barnen har fått vara med och slänga soporna med pedagogerna i sophuset, för att se oss vuxna som förebilder i arbetet med hållbarhet.

4.11 Kultur

Hajarna har arbetat med världsdelarna genom att bland annat, lyssna på musik från olika länder, smaka mat från andra världsdelar, firat våra högtider, lyssnat på musik från olika länder osv.

Vi har alla besökt Ängavallens gård för utflykt där vi träffade grisar, kor och andra djur.

4.12 Övergång och samverkan

Överlämningssamtal med föräldrarna har utförts .Överlämningssamtal med skolorna som ska ta emot barnen har även skett, men med olika resultat, eftersom skolorna har varit mer eller mindre tillgängliga för överlämningssamtal. Vi har gått med barnen till skolorna som barnen ska gå på och fotograferat dessa. På vilan har vi läst böcker om hur det är att börja skolan, vad man gör i skolan osv. för att förbereda barnen på vad som händer när man börjar skolan. Vi har även sett film om hur det är för Alfons att börja skolan.


Vi har pratat och försökt förbereda de barn som ska flyttas upp till Hajarna nästa termin genom samtal och gemensamma utflykter.


När ska det följas upp : Januari 2021 och maj 2021

  1. Förskola och hem

Målsättning: "För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen", Lpfö 19.

  • Att vårdnadshavare är nöjda med verksamheten och får information om förskolans mål och innehåll.

  • Att vårdnadshavare hålls informerade om verksamheten och sitt/sina barns trivsel och utveckling.

  • Att vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande över verksamheten och se till att de tar del av den årliga utvärderingen

  • Pedagogerna skall alltid finnas till hands vid hämtning och lämning av barnen och dagligen ge vårdnadshavarna feedback av barnens vardag på förskolan.

  • Pedagogerna skall komma ut och möta de vuxna och barnen i hallen på morgonen för att ge barnet och vårdnadshavarna ett välkomnande och synliggörande till starten på dagen till förskolan.

Handlingsplan: Genom Tyra appen, barnens UV-samtal och på föräldramöte fokusera på förskolans mål och uppdrag och synliggöra det i utbildningen. Kontinuerlig information via Tyra appen, styrelse info och infobrev via mail.

När ska det följas upp: Maj 2020 och Januari 2021

Hur ska det utvärderas: SKA Kvalitetsslinga, BRUK, pedagogisk dokumentation

Ansvarig: Förskolläraren har ett särskilt ansvar för förskolans arbete, arbetslaget har ansvar att genomföra planering och utvärdering. Rektor har det övergripande ansvaret.

  1. Övergång och samverkan

Målsättning : "Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnets utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv", Lpfö 19. Förskolan har en handlingsplan för övergång och samverkan som förskollärare och rektor arbetar utifrån. De berörda barn och pedagog gör studiebesök på de skolor som är aktuella för barnen ,om de ligger i närområdet. Förskollärare/rektor kontaktar skola för övergångssamtal. Vårdnadshavare och barn förbereder för övergång i utvecklingssamtalet som sker i mars för de blivande "skolbarnen".


När ska det följas upp: Maj 2020


Hur ska det utvärderas: I SKA kvalitetsslingan, BRUK, barnens portfolio, pedagogisk dokumentation, i utvecklingssamtal med vårdnadshavare


Ansvarig: Förskollärare har ett särskilt ansvar för avdelningens arbete, arbetslaget har ansvar att genomföra planering och utvärdering. Rektor har det övergripande ansvaret.

  1. Uppföljning, utvärdering och utveckling

"Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen" Lpfö 19. Snäckans Montessoriförskola arbetar efter vision och mål. Den gemensamma visionen ska hjälpa alla att se den önskade framtidsbilden och målen ska ange våra förväntade resultat. Resultaten ska ligga till grund för analyser, värderingar och ny planering. I årsvisa kvalitetsredovisningar rapporteras mål, handlingar, resultat, måluppfyllelse, analys och åtgärder. Kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. En förutsättning för ett lyckat kvalitetsarbete är ett gemensamt engagemang och allas delaktighet.

Målsättning : Förskolans systematiska kvalitetsarbete ska gynna varje barns lärande och utveckling på förskolan.


Handlingsplan : Verksamhetsplan och SKA kvalitetsslingan följas upp kontinuerligt. Kvalitetsrapport som rektor sammanställer baseras på SKA kvalitetsslingan, BRUK, enkäter och pedagogisk dokumentation. Snäckans Montessoriförskola använder pedagogisk dokumentation där reflektion är viktigt för att utveckla och följa upp verksamheten. Varje vecka har förskolan pedagogiskt forum där syftet är att reflektera tillsammans kring verksamhetens mål och uppdrag.


När ska det följas upp: Januari och juni 2021


Hur ska det utvärderas: I SKA kvalitetsslinga, BRUK, pedagogisk dokumentation, kvalitetsrapport


Ansvarig :Förskollärare har ett särskilt ansvar för avdelningens arbete, arbetslaget har ansvar att genomföra planering och utvärdering. Rektorn har det övergripande ansvaret.

  1. Jämställdhet mellan flickor och pojkar

"Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" Lpfö-98/19


Målsättning: På Snäckans Montessoriförskola ska flickor och pojkar få samma möjligheter att lyckas och utvecklas utifrån sina förutsättningar och intressen.

Handlingsplan: Observationer , samtal på APT och arbetslagsmöten, uppföljning av rutiner och samtalsfrågor utifrån Likabehandlingsplan och plan för kränkande särbehandling.


När ska det följas upp: Varje månad på APT, SKA Kvalitetsslingan i Januari och maj 2021


Hur ska det utvärderas: I SKA kvalitetsslingan, pedagogisk dokumentation, dokumentation utifrån samtalsfrågor från Likabehandlingsplan och plan för kränkande särbehandling.


Ansvarig: Förskollärare har ett särskilt ansvar för avdelningens arbete, arbetslaget har ansvar att genomföra planering och utvärdering. Rektor har det övergripande ansvaret.

  1. Barn med särskilt stöd

Målsättning: " Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar" Lpfö 19

  • Arbetslaget ska uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd så tidigt som möjligt

  • Förskolläraren/rektor åtar att upprätta handlingsplan tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavarna.

  • Arbetslaget har ett gemensamt synsätt att barn är kompetenta och ser olikheter som en positiv egenskap som berikar verksamheten

Handlingsplan: Arbetssättet varierar från barngrupp till en annan. Vi uppmärksammar det enskilda barnets behov utifrån Montessoripedagogikens grundtankar att varje barns behov ska tillgodoses. Vi utformar innehåll och pedagogiska tankar utifrån barnens behov och intressen. Det sker under olika planerings - reflektions och pedagogiska forum i arbetslagen utifrån observationer och dokumentationer av det enskilda barnet.

  • Arbetslaget diskuterar barn och dess behov

  • Rektor informeras om pedagogerna börjar uppmärksamma barn som behöver stöd.

  • Viktigt att arbeta med underlag för observationer, för att skapa rätt åtgärder för det enskilda barnet.

  • Pedagoger framför vid utvecklingssamtal om barnets utveckling och lärande

  • Barn som har behov av särskilt stöd, ska utan dröjsmål få det behovet tillgodosett. I de fall där ett behov har observerats och diskuterats i arbetslaget görs en pedagogisk kartläggning/utredning. Vårdnadshavarna ska informeras och involveras innan en sådan utredning görs. Även vårdnadshavarna kan initiera förskolan att en utredning ska göras.


Förskolan vidtar efter utredningens avslutande de åtgärder man behöver. Det är rektor som ansvarar för att se till att så sker. Vid omfattande behov kan det vara aktuellt söka "särskilt riktade bidrag" från kommunen för att kunna tillgodose barnets behov. SPSM används vid behov av pedagogerna som hjälp i arbetet med särskilt stöd för barn.


När ska det följas upp: Kontinuerlig vid behov

Hur ska det utvärderas: Pedagogiska dokumentationer, barnens individuella utveckling, observationer


Ansvarig: Förskolläraren, rektorn har det övergripande ansvaret.

  1. Barn med annat modersmål

Målsättning: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,

  • både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

  • svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk," Lpfö 19


Handlingsplan: Barn med annat modersmål ska ges förutsättningar genom att uppmärksamma deras språk, muntligt och skriftligt. Barnen ska ta del av sånger på olika språk, vi ska lyfta fram olika kulturer, ta fram olika bilder som visar barnen att samhället och kulturer ser olika ut. Böcker, I-pad, montessorimaterial och sånger är verktyg för att främja barnets modersmål och ger barnet förutsättning att lyssna på sitt eget språk. Montessorimaterialet stödjer barns modersmål och bidrar med att stärka barnens intresse för andra kulturer och hur människor lever i olika världsdelar/kulturer.

När ska det följas upp: Maj 2020 och Januari 2021

Hur ska det utvärderas: Pedagogiska dokumentationer, barnens individuella utveckling, observationer, SKA


Ansvarig: Förskolläraren, rektorn har det övergripande ansvaret.